Varför det är så förbannat svårt att tappa vikt

Introduktion
Kroppsfett är inte bara något som sitter på en och gör att man väger mer. Utan fettet i sig är ett fullt fungerande organ. Många tror att det inte fyller någon funktion, men det har en förmåga att utsöndra & skapa en mängd olika proteiner & hormoner som i många fall gör det lättare att binda fett.

Varför fettet underlättar för sin egen tillväxt som organ är troligtvis för att det en gång i tiden var positivt att vara fet, då det ökade överlevnadschanser när det fanns dåligt om mat & vintern var lång och kall. Men idag lever vi ett sådant liv där varken svällt eller hunger är ett större problem i västvärlden, och fetman i sig är ett större problem i samhällen med hög välfärd.

När man väl lagt på sig fett så ställer kroppen in sig på att behålla sin nya vikt med ökade svältreserver. I följd av det så normaliseras också viktiga hormoner efter det, och de hormonerna underlättar för en ökad ackumulering utav kroppsfett & försvårar vid viktnedgång.

Jag tänkte gå igenom några av nyckelspelarna nedan, samt dela med mig utav åtgärder man bör ta emot dem….

Insulin – Lagrings & mättnadshormon
Fettet påverkar framförallt hunger & mättnad på många intressanta sätt. Vi har sett i flera studier att insulin tex är ett mättnadshormon för folk med lite kroppsfett, men hos personer med fetma tycks det inte påverka mättnad alls. Flera utav de hormoner & proteiner som fett utsöndrar försämrar även kroppens känslighet för insulin, något som kan vara en ökad riskfaktor för diabetes.

Leptin – Mättnadshormon
Leptin skapas i fettceller och ökad mängd fettväv leder också till att man har högre koncentrationer utav leptin i blodet. Eftersom leptin är ett mättnadshormon så innebär ökade leptin nivåer också ökad mättnad… Tyvärr så tycks ökade nivåer utav fettväv leda till minskad leptinkänslighet, vilket i sig leder till svagare mättnadssignaler, minskad spontan rörelse samt förbättrad rörelseekonomi (musklerna bränner mindre energi vid rörelse).

Normalt så dämpar även leptinutsöndring vår motivation för att äta god mat trotts att vi är mätta, så med dämpad leptinkänslighet så kan detta leda till att det blir svårare att motstå efterrätter eller riktigt smarrig mat (sött/salt/fett). För att förenkla det lite så kan man säga att man hormonmässigt hamnar i ett falskt svältläge, hjärnan tror att vi svälter och kroppen lagrar på sig fett för att överleva svälten.

En sänkning av leptin leder däremot till att man blir känsligare mot kyla, minskning utav sköldkörtelhormon (som i sig är viktiga för förbränningen) & en ökad hunger. Så om inte den tidigare känsligheten var tillräckligt för att ackumulera mer kroppsfett så försvårar iaf detta viktnedgången ordentligt!(…)

Ghrelin – Hungerhormon
Ghrelin är vårt hungerhormon. När nivåerna stiger utav ghrelin så ökar vår hunger, detta är för att vi inte ska gå ner i vikt & igen… svälta ihjäl. Det är iaf hormonets funktion när vi hamnar i kaloriunderskott. Men tills nyligen så har ghrelins funktion under kaloriöverskott varit dåligt förstått.

Desto smalare någon är desto mer ghrelin kommer de också ha i blodet, och hos normalviktiga så skiftar nivåerna rätt mycket i följd av matkonsumtion. Detta är för att blodsockernivåerna påverkar ghrelin. När blodsockret är lågt, så blir ghrelin-nivåerna högre. Stiger blodsockret så förbränner ghrelin glukos, vilket i följd tycks blockera ghrelins effekt, dvs att hungern sjunker.

*Ghrelin påverkas också utav fett & protein, men dess påverkan är inte fullt så förstådd som glukos påverkan på hormonet.
Stimulanter så som adrenalin & noradrenalin påverkar också vissa receptorer som gör att ghrelinutsöndringen ökar.

Hos individer med fetma så ser man lägre nivåer utav ghrelin än hos normalviktiga. Detta är precis som det ska vara. Men matkonsumtion påverkar inte ghrelin-nivåerna när de egentligen borde sjunka. Inte heller tycks adrenalin öka ghrelinutsöndringen. Det pekar på att ghrelin blir mindre känsligt för stimulans & signaler från kroppen vid fetma. Detta borde egentligen leda till att hunger sällan upplevs hos folk med klinisk fetma.
Vid viktnedgång däremot så höjs ghrelin-nivåerna hos både normalviktiga & överviktiga. Så vid fetma så återfår ghrelin sin funktion (pga att leptin & insulin-nivåerna sänks) vid kaloriunderskott. Inte bara får kroppen tillbaka sin känslighet för ghrelin, utan det är möjligt för ghrelin att vara höjt i över 12 månader för att försöka skydda en högre ”set-point” vikt.

Genom att sätta en högre ”set-point” för din vikt så bidrar det till att kroppen jobbar för att behålla sin gamla vikt. Vid viktnedgång så signalerar kroppen att svält sker och därefter upplevs olika obehag för att motivera en till att äta. Obehagen är ofta hunger, kyla & trötthet, men det är känt att leptin & ghrelin även kan påverka oro och depression.

Eftersom leptin & ghrelin alltid arbetar på en axel med varandra (när ena är högt är det andra lågt), så kan vi se att leptin kan ligga lågt i mer än 12 månader samtidigt som ghrelin ligger högt efter en lyckad period av viktnedgång. Detta gör det otroligt svårt att behålla en ny vikt om man inte ser till att ha kontrollerade åtgärder.

Detta förklarar varför det finns så många som har en otrolig motivation inom andra delar utav livet, men när det kommer till att ta tag i viktnedgång så tycks det helt fallera. Det krävs helt enkelt ett riktigt tjockt pannben för att tappa fett långsiktigt och man får räkna med att simma i motström länge, men det betyder absolut inte att det är omöjligt med rätt åtgärder….

Åtgärder

Först och främst, ta tag i din viktnedgång så snabbt som möjligt. Du vill först och främst undvika att få en hög ”set-point”. Det finns annars två saker som setts hjälpa till att stabilisera leptin-nivåer (och därmed ghrelin) och det är träning(!) & omega-3.

Kollar man på de som lyckats tappa mycket vikt och även behållit sin nya lägre vikt så lägger de flesta minst en timma på motion dagligen. Enligt en studie där man kollade på vardagsmotion så såg man att det krävdes ca 7100 steg för att behålla en vikt, så det är en bra start att få in det dagligen. Omega-3 rekommenderar jag att du börjar ta 3-6g om dagen som tillskott, så har du det på det säkra.

I 10/10 Metoden som jag utvecklat för att nå riktigt snabb & lyckad viktnedgång så vill jag att deltagarna även väger sig dagligen. Detta ger en direkt feedback för om man håller på att tappa kontrollen över sin kost & aktivitet. Genom att nyttja daglig invägning så blir det lätt att se om något går åt fel håll så att man kan ta tag i problemet direkt… Och inte när man råkat gå upp 10kg igen.

Du får ursäkta röran, men till denna artikel så orkade jag inte noggrant sortera allt då jag skrivit på den alldeles för länge…

  • http://www.njmonline.nl/getpdf.php?id=36
  • http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26183405
  • http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24129365
  • http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15527927/
  • http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26465216?dopt=Abstract
  • http://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa1105816
  • http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1360555/
  • http://www.cell.com/trends/endocrinology-metabolism/abstract/S1043-2760(15)00193-9
  • http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26169472
  • http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20846876